PuTTY

Fördelar

• Fungerar med IPv6-anslutningar
• Körs så snabbt som fjärrservern skickar paket
• Stöder körning av tjänster över råa sockets
• Emulerar xterm-kontrollsekvenser
• Kan agera som en VT102- eller VT220-terminal vid behov.

Nackdelar

• Inget stöd för sessionsflikar
• Telnet-anslutningar är osäkra till sin konstruktion
• Komplicerad kommandostruktur

PuTTY är en dedikerad terminalemulator som även kan överföra hela filer över ett datornätverk. Den erbjuder användarna stöd för ett svindlande antal olika nätverksprotokolltjänster. Dessa inkluderar vanliga sådana som secure shell och telnet samt Berkeley r-kommandon. Användarna kan fritt konfigurera den så att den vid behov emulerar ett antal olika fysiska terminaler.

I de flesta situationer kommer standardinställningarna att tillåta anslutningar till vilket fjärrnätverk som helst som någon försöker nå. De som kör grafisk Unix-programvara i andra änden av anslutningen kan be PuTTY att agera precis som det klassiska xterm-programmet, oavsett om de körs på Microsoft Windows. När PuTTY körs i det här läget har användarna full tillgång till de kontrollsekvenser som xterm-specifikationen erbjuder. De kan använda sin kontrolltangent på samma sätt som om de satt framför en GNU/Linux- eller FreeBSD-box eftersom PuTTY fångar upp dessa tangentbordssekvenser.

Kanske ännu viktigare är det faktum att PuTTY kan emulera fysiska VT102- och VT220-terminalboxar, som är några av de DEC-maskiner som xterm i sig är utformad för att emulera. En genomsnittlig VT120-enhet kan ha haft en integrerad Intel 8080-mikroprocessor och en liten mängd inbyggt RAM-minne. Med tanke på att de maskiner som användarna sannolikt kommer att köra PuTTY på har mycket mer systemresurser än vad dessa smarta terminaler någonsin hade, lägger programvaran egentligen inte till någon overhead till emuleringsprocessen.

Även om den förvisso har stöd för en mycket större uppsättning funktioner än vad riktiga DEC-terminaler skulle ha, skickar PuTTY ut alla sina kontrollkoder på ett sådant sätt att en fjärrdator inte skulle kunna skilja mellan de två. Moderna servrar är sällan så noga med om deras klienter följer en godtycklig standard som sträcker sig tillbaka till 1978 om inte tidigare. Därför tillåter PuTTY användare att bryta mot dessa riktlinjer och göra vissa textformateringsändringar som inte skulle vara tillåtna enligt en strikt tolkning.

Systemadministratörer vet vanligtvis vilken typ av konfiguration de ska använda när de får tillgång till en fjärrdator, men det är tillräckligt enkelt att leka med appens inställningar om det skulle bli nödvändigt att experimentera. Allt styrs från ett litet fönster, så det är lätt att göra ändringar när någon vill. I teorin skulle man till och med kunna göra det medan en anslutning fortfarande är öppen även om detta kan få fjärrprogramprogrammen att kasta ut felmeddelanden.

Stöd för färgterminaler är inbakat i programmets visningsunderrutiner, så du behöver inte oroa dig för att bara skicka ut glassteletype-koder. Med detta sagt står det dem som behöver emulera de mest grundläggande typerna av enheter fritt att göra det. Färganpassningsalternativ gör det möjligt att fortfarande se programmet som något annat än bara en svart på vit skärm.

Alla färgalternativ som du förväntar dig av ett kommandoradsfönster finns här, så du kan måla ditt terminalfönster utan att faktiskt skicka några ANSI-utryckningssekvenser till datorn i andra änden av din anslutning. De som måste ge serverstöd sent på nattens timmar kommer säkert att uppskatta möjligheten att välja en svart bakgrund. Hackare, phreaks och makers som verkligen vill känna att de kommer in i rollen kan till och med ställa in förgrundstexten så att den lyser grönt eller cyan.

Långvariga användare kanske till och med vill försöka fånga utseendet hos vissa gamla 8-bitarsdatorer eller de terminaler som finns på vissa specialiserade Linux-distributioner. PuTTY erbjuder alla de verktyg som behövs för att göra detta. Det ger dig också allt du behöver för att ansluta direkt till en rå socket utan att skicka data över ett riktigt dedikerat protokoll. Det är viktigt för dem som kör komplicerade tester eller som av någon anledning måste bygga sin egen nätverksutrustning. Det är också ett snabbt sätt att se till att en seriell kabel fungerar som avsett.

Som alla terminalemulatorer kan PuTTY ibland vara ganska kortfattad. När du är ansluten till en fjärrserver är du utlämnad åt den programvara som körs på den. Om du inte är bekant med dess kommandostruktur finns det inget som programmet självt kan göra för att hjälpa dig. Utöver detta kommer de som är anslutna via en telnet-ström inte att åtnjuta fördelarna med någon form av modernt säkerhetssystem sedan tekniken först togs i bruk 1969.

Den största nackdelen som erfarna PuTTY-användare sannolikt kommer att stöta på är bristen på stöd för dedikerade sessionsflikar. Utan ett dokumentgränssnitt med flikar kommer du att behöva öppna flera PuTTY-fönster för att hantera flera externa anslutningar. Detta är inte nödvändigtvis ett problem för dem som är intresserade av de avancerade funktioner som programvaran har att erbjuda, men det kan bli irriterande för dem som måste arbeta med en rad fjärranslutningar samtidigt.

Stödet för Secure Shell-protokollet kompenserar mer än väl för många av dessa brister. Otaliga enheter använder numera detta krypterade transportlager, vilket bidrar till att garantera åtminstone ett minimum av säkerhet mellan de två ändarna av anslutningen. PuTTY är helt förenligt med SSH-specifikationen och kan utföra ett handshake med en fjärrserver, vilket hjälper till att synkronisera den lokala klienten med en avlägsen anslutning.

Protokollverktyg för användarautentisering är inbyggda i ssh-funktionen, så de som virtuellt ringer in till en mer sofistikerad enhet kan njuta av alla de funktioner som denna typ av anslutning har att erbjuda. Inbyggd opkod hjälper till att multiplexa krypterade ssh-datatunnlar till en serie separata logiska kanaler som fungerar som om de vore riktiga dedikerade utrymmen. De som vill ha något enklare än så här kan faktiskt ansluta en annan maskin via en konventionell RS-232-serieport och skicka paket över den enkelt.

Hårdvara som skickar bitar in och ut ur en datakanal i sekvens fungerar utmärkt med PuTTY förutsatt att du har rätt drivrutiner för att låta Windows få tillgång till den. Så länge operativsystemet kan se vilken periferiutrustning som helst som du har kopplat in i en seriell port kan PuTTY åtminstone försöka skapa en anslutning över den. De flesta direkta linjer fungerar, även om PuTTY kan tveka inför dedikerad gammaldags modemhårdvara eftersom det saknar egna drivrutiner för dessa enheter.

Men det här är inte en uppringare och det är osannolikt att de flesta som planerar att använda något som PuTTY kommer att göra mycket uppringning ändå. Det finns en stor sannolikhet att de i stället vill ansluta till system via någon form av Internetprotokoll, vilket appen är idealisk för. Några ytterligare funktioner gör den särskilt användbar för den här typen av tillämpning. De kanske viktigaste av dessa är relaterade till hashning av data, eftersom de behövs för att upprätta ett säkert handslag som annars inte kan fångas.

Olika chiffer som 3DES och RC4 ingår i programvaran liksom möjligheten att skapa ett autentiseringssystem med offentlig nyckel. Dessa kommer att vara användbara för dem som vill dela information över en nätverksväg utan att riskera att någon börjar snoka på dem. Programmet har också stöd för en speciell nyckelformatfil som kallas PPK. Dessa säkras av en öppen källkod för meddelandeautentisering som ständigt granskas för att upptäcka eventuella ytterligare buggar som kan dyka upp i naturen. Blowfish och andra konventionella system får också ett rejält stöd, vilket gör det möjligt att använda PuTTY i en mängd olika kommersiella situationer. Alla dessa chiffer har kontrollerats av utvecklarna för att säkerställa överensstämmelse med deras senaste versioner.

Ironiskt nog kan det vara spelare och kodare som får mest nytta av PuTTY. Det har nyligen skett en ökning av antalet anslagstavlarsystem som läggs ut på nätet. Den som vill komma åt ett av dessa behöver en terminalemulator och PuTTY levereras med allt man behöver för att logga in på en av dessa tjänster. De som har kontouppgifter kan skicka dessa genom PuTTY och få tillgång till säkrade fjärrlagringssystem. När de väl är där kommer de flesta användare att upptäcka att det inte alls är svårt att dela filer och skicka meddelanden.

Andra kanske vill använda PuTTY som en plattform för att köra dungeons med flera användare eller delade hallucinationer online. Dessa är sofistikerade rollspel med enbart text som normalt sätts in via telnet. Även om de kanske inte är säkrade har de blivit alltmer populära under åren och PuTTY innehåller alla funktioner som behövs för att få tillgång till dem.

Unix-hackare som är bundna till Windows-maskiner kan dra nytta av att X11-forwarding-teknik ingår, vilket gör det möjligt att skicka fjärrkommandon till grafiska program. X Windows är en miljö som är helt annorlunda än Microsoft Windows, trots namnet. Genom att erbjuda detta stöd har PuTTY bidragit till att täppa till klyftan mellan dessa två system som annars bara är historiskt besläktade med varandra.

Terminaler som uppfyller ECMA-48-standarden är inte lika vanliga som några av de andra som PuTTY emulerar, men även dessa kan simuleras utan att en fjärrmaskin ens ska märka att en person inte sitter bakom en verklig glasskärm. Detta är särskilt användbart för dem som virtuellt måste få tillgång till onlinetjänster i europeisk stil och som måste göra det från sin dator.

Flera komponenter levereras tillsammans med PuTTY-installationsprogrammet. Även om klienterna rlogin, SSH och telnet kommer att vara de mest populära av dessa, ingår också en kommandoradstjänst som kan låsa upp koder för säker överföring av filkopior och skicka filer via SFTP. Ett allmänt filöverföringsverktyg ingår också tillsammans med ett fristående program som heter Plink. Detta fungerar som ett annat CLI-verktyg som gör det möjligt för användare att skära direkt in i PuTTY-baksidor. I den dokumentation som ingår i programvaran rekommenderas att användarna alltid slår på den här appen när de vill tunnla trafik genom ett avlägset SSH-anslutningslager.

Pageant är ett annat fristående verktyg som följer med PuTTY och det kan fungera som en dedikerad autentiseringsagent för både telnetklienten och Plink. De som behöver göra egna nycklar kan få tillgång till ett medföljande verktyg för nyckelgenerering som fungerar med EdDSA-koder såväl som det ursprungliga DSA-systemet. Mer populära alternativ, som RSA och ECDSA, erbjuds också för dem som inte har något behov av att hantera kantfall.

Avdelningschefer för informationsteknik som måste hantera flera systemprogrampaket kan dra nytta av ett specialverktyg som kallas pterm. Detta är i princip en dedikerad X11 PuTTY-klient som körs på Unix-maskiner som Apples Macintosh-plattform och GNU/Linux-datorer. De som vill använda det installerar först PuTTY på en Windows-dator och får sedan pterm-appen igång på en av sina andra maskiner. De kan sedan ansluta Windows-datorn till ett av dessa andra system via en rå socket eller via SSH.

Säker skalteknik är i allmänhet att föredra för den här typen av tillämpning, men själva appen klagar vanligtvis inte om du inte aktiverar den när du fysiskt kopplar ihop två maskiner. De som inte har något emot att pilla med ett antal olika socketkonfigurationer kan till och med få PuTTY att skicka råa paket över trådlösa nätverk. Även om detta är mer av ett hack utan stöd än en riktig funktion, är det tillräckligt populärt för att nämnas i dokumentationen.

Det kommer att vara de som använder PuTTY i första hand, så det är logiskt att programvaran är fullmatad med otaliga funktioner som kräver en tjock PDF-manual för att förstå. De som skulle vara intresserade av programvaran skulle förmodligen inte vilja ha den på något annat sätt.

Fördelar

• Fungerar med IPv6-anslutningar
• Körs så snabbt som fjärrservern skickar paket
• Stöder körning av tjänster över råa sockets
• Emulerar xterm-kontrollsekvenser
• Kan agera som en VT102- eller VT220-terminal vid behov.

Nackdelar

• Inget stöd för sessionsflikar
• Telnet-anslutningar är osäkra till sin konstruktion
• Komplicerad kommandostruktur